Autism och bildstöd: därför gör visuellt stöd världen begriplig

Tal försvinner i samma stund det sägs. En bild stannar kvar. Den skillnaden är en stor del av varför visuellt stöd ofta passar särskilt väl vid autism.

Den här artikeln går igenom vad autism innebär, varför just visuellt stöd hjälper, och vilka konkreta former av bildstöd som används i vardagen. Grunden är tydliggörande pedagogik, och vi är tydliga med vad forskningen säger och inte säger.

En notis om språk: både “person med autism” och “autistisk person” används. Många i den autistiska gemenskapen föredrar det senare. Vi växlar mellan dem och menar samma respekt oavsett.

Vad autism är

Autism är en medfödd neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Den beskrivs idag inom två områden: skillnader i socialt samspel och kommunikation, samt repetitiva beteenden, starka intressen och behov av rutiner. Till det hör ofta en annorlunda sensorisk reaktivitet, där ljud, ljus eller beröring kan upplevas starkare eller svagare än för andra.

Autism är ett spektrum. Stödbehov och styrkor ser olika ut för olika personer. Många har en god förmåga att se detaljer och mönster, hålla fokus på det som engagerar, och möta världen rakt och ärligt.

Därför hjälper just visuellt stöd

Här skiljer sig autism från till exempel adhd, där stödet mest handlar om att avlasta arbetsminne och tid. Vid autism finns två tydliga skäl till att arbeta visuellt.

Bilden är beständig, talet är flyktigt. Talad information passerar snabbt och kräver att man hinner uppfatta, tolka och minnas i stunden. En bild ligger kvar och kan bearbetas i egen takt, om och om igen. SPSM skriver att personer med autism ofta har lättare att ta in visuell information än auditiv.

Förutsägbarhet minskar oro. Ett återkommande drag vid autism är ett behov av att veta vad som ska hända. Det okända kan skapa stress. När dagen, aktiviteten eller övergången görs synlig blir den mer förutsägbar, och en del av oron försvinner.

Tydliggörande pedagogik och TEACCH

Det vanligaste arbetssättet kallas tydliggörande pedagogik. Det har sitt ursprung i TEACCH (Treatment and Education of Autistic and related Communication-handicapped Children), en modell för strukturerat lärande som utvecklades för att förstå hur personer med autism tänker, kommunicerar och fungerar.

Kärnan är att göra det abstrakta konkret. Visuellt stöd svarar på de frågor som annars hänger i luften.

Vad SPSM och Socialstyrelsen rekommenderar

SPSM lyfter visuellt stöd som en central anpassning vid autism. De rekommenderar bildscheman över dagen, vecko- och dagsscheman, att visualisera tid, att förbereda inför övergångar och byten, och att erbjuda AKK, alternativ och kompletterande kommunikation, i socialt samspel och för att sätta ord på känslor.

Socialstyrelsen lyfter i det nationella vård- och insatsprogrammet kognitivt stöd som en insats vid autism, där bildstöd och tidshjälpmedel ingår tillsammans med anpassningar i miljön.

Konkreta bildstöd vid autism

Några former av bildstöd som passar särskilt väl, och vad de gör:

• Dagsschema — gör dagen förutsägbar och visar vad som händer härnäst

• Först–sedan-tavla — visar att något mindre roligt kommer före något efterlängtat

• Övergångsvarning — en bild eller nedräkning som förbereder inför byte av aktivitet

• Sociala berättelser — beskriver en situation i bild och text, så att den blir begriplig i förväg

• AKK och kommunikationskarta — bildalternativ att peka på när talet inte räcker till

• Tydliggjorda förväntningar — vad ska göras, hur mycket, hur länge och vad händer sedan

Generiskt eller personligt bildstöd

Allt bildstöd är inte samma sak. Generiska symboler fungerar väl för handlingar som “borsta tänderna” eller “äta”. För specifika platser, personer eller föremål räcker en generisk bild inte alltid till. En generisk bild på ett klassrum kan inte visa just det egna klassrummet. Där kan bildstöd byggt på egna foton ge tydligare igenkänning, vilket ofta är extra viktigt vid autism, där detaljer spelar roll.

Poängen är inte att det ena ersätter det andra. Generiskt stöd är ofta precis rätt. Personligt bildstöd lägger till något när det specifika är viktigt.

Vad vi vet, och vad vi inte vet

Den teoretiska grunden är stark och visuellt stöd rekommenderas av både SPSM och Socialstyrelsen. Samtidigt har SBU pekat ut effekten av kognitivt stöd och hjälpmedel, jämfört med inget sådant stöd, som ett område där robust jämförande forskning delvis saknas. Det betyder inte att det inte hjälper, utan att evidensläget fortfarande byggs.

Vi beskriver därför bildstöd som det är: ett rekommenderat och väl beprövat sätt att göra vardagen mer begriplig och förutsägbar. Inte en behandling som botar.

Kom igång

Börja litet. Ett dagsschema eller en först–sedan-tavla för en återkommande situation är en bra start.

I Áigi Plan kan du skapa egna scheman och bildstöd snabbt, med generiska symboler eller dina egna foton. Testa på web.aigiplan.com

Källor

• SPSM. Autism och undervisning. spsm.se

• Mesibov, G. & Shea, V. The TEACCH Program in the Era of Evidence-Based Practice. Journal of Autism and Developmental Disorders (2010). pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/19885607

• Autism Sverige. Bildstöd och visuellt stöd. autism.se

• Socialstyrelsen / Nationellt vård- och insatsprogram adhd och autism. Kognitivt stöd. vardochinsats.se

• SBU. Kognitivt stöd, inklusive hjälpmedel, för vuxna med adhd eller autism (kunskapslucka). sbu.se